Vilken fest

Detta har vart en häftig dag för mig. En avskedsfest ordnades i centrala Örnsköldsvik på grund av att jag flyttat från stan.

Solsken och fika är ingen dum kombination faktiskt

En kak- och tårtbuffé som heter duga hade dukats upp. Solen trängde undan molnen och sen började vänner strömma till. I fyra timmar var Ödbergska gårdens alla utomhusmöbler belamrade med vänner från jobbet, politiken, musiken, familjen, kyrkan och släkten.

Kristdemokratkören

(med körledaren Göran Brorsson till höger i bild)

En rätt cool svåger.

(också en Göran så klart:-)

Hasse & Elin
(Elin är Vilgots dotter och Vilgot är min sons svärfar)

Gårdsplanen full med fikasugna gäster

I förgrunden sitter Birger - en vän till min pappa och mamma sedan 50-talet. Bara 18 till Birgers 100-års kalas. Det gäller att planera i tid :-)

Alldeles fantastiskt va mycket goa människor det finns.

Det känns jättebra med flytten och inte minst jobbet i Stockholm - och baksidan är vemodigheten att "lämna allt" - på nåt sätt. Fast vänner och vänskap finns ju kvar - även om det blir mer än några kilometer då man ska mötas - så blir det ovant ändå.

Men detta var en kalasdag - en dag jag kommer att minnas lääänge.

Ganska cool kille det här också ...
Hedersmedlemmen på Perdido Jazz club: Jesaja