Människovärdet igen

Då människovärdet åsidosätts är mänskligheten ute på hal is.

Jag har under denna vecka läst en bok om Adolf Hitler och senare en bok som handlar om flykten från Stalins läger. Det är samma äckliga tryne som visar sig. Samma syn på människovärdet. Alltså graderandet av människorvärdet. Det är ju ingen tvekan om att Stalin behandlade alla fånga lika - lika illa. Inte heller någon tvekan om att Hitler behandlade alla judar lika - lika illa. Med det vill jag säga att det inte alls håller att prata om alla människors lika värde - man måste också tala om hur högt man värderar det.

Efter det förskräckliga som hänt i Norge så akualiseras frågan om människovärdet igen. Man kan givetvis inte göra en sådan sak om man anser att människan har ett absolut och okränkbart värde.

"De odefinierbara brölanden Armstrong igår frustade fram på sin helvetesmaskin (en trumpet) vägrar åtminstånde jag uppfatta som några slags musikaliska manifestationer. Ett gott förde denna koncert emellertid med sig. Den gjorde slut den gamla tvisten huruvida apor har ett språk. Den som igår hörde Louis Armstrong föra sina hesa meningsutbyten med mikrofonen kan inte gärna betvivla den saken."

Så skrev Gösta Rybrandt i Aftonbladet 1933.

Det är fruktansvärda saker som satest på pränt för mindre än 80 år sedan. Man tyckte det va okey då tydligen... Hur ser det ut om 20 år, om 60 år, om 90 år? Kommer folk att tycka då att det va konstigt att vi höll människovärdet högre än djurens värde? Tja, vi vet ju inte man jag hoppas verkligen att det samhälle som finns präglas av alla människors "lika, unika och okränkbara värde".

Värden i livet

Som ingen av mina bloggläsare kunnat missa så har jag ett barnbarn. En liten kille som nu är 3½ år.

Jag vet också att människors tjat om barnbarn många gånger upplevs inåtvänt, egotrippat och rätt ointressant för omgivningen.

Nu har lilla killen bott här hos mig en vecka. Jag har haft förmånen att ägna mig åt den lille till "100%". Tider och annat har varit helt anpassat till honom. Dagarna - som har bestått av besök på badplatsen, Skansen, Gröna Lund, spelat fotboll och lekt som barn brukar göra.

Idag har jag reflekterat över detta - som massor avmänniskor givetvis gjort före mig. Inser att jag är priviligierad. Få dela en 3-årings tankar, glädje och bekymmer och frågor helt utan stress, helt på hans villkor. Och vad upptäcker jag? Jo, jag är inte "bara" barnvakt utan detta ger mig en massa dessutom. Av både insikt och utsikt.

Kvalificerad arbetskraftinvandring

Har tagit del av Folkpartiets utspel i Almedalen om underlättande av arbetskraftinvandrare. Förslaget ser vid en första anblick sympatiskt och förtståndigt ut. Kanada är förebilden säger man. I förordet resoneras det kring högutbildade indier t ex. Nedan följer en ordagrann utskrift av det folkpartistiska förslaget. "Kanada har ett poängsystem där den person som uppfyller vissa kriterier med avseende på utbildning, ålder, språkkunskaper och arbetslivserfarenhet välkomnas till landet. Även personer som arbetar eller nyligen har arbetat temporärt i Kanada inom kvalificerade yrken under minst två år eller som har tagit sin examen i Kanada och därefter arbetat i landet i minst ett år kan kvalificera sig som arbetskraftsinvandrare".

Jag reflekterar kring det och minns mycket väl väl diskussionerna redan från 2005 och detta har fortsatt i olika sammanhang sedan dess. Inte oväntat anses Kanadas invandringspolitik utgå från att själva idén är att invandring skall gynna samhället.

Det är samma knsla jag fick direkt jag hörde Jan Björklund tala om detta i Almedalen.

Vad är då problemet? Ja, för mig handlar det om solidaritet. Solidaritet med land som Ghana, Indien och Nigeria.som förväntas utbilda läkare och sjuksköterskor och sedan skall Storbritannien, Kanada och nu enligt folkpartiet också Sverige dammsuga dessa.

I Ghana finns ca 9 läkare på 100 000 innevånade medan det går ungefär 166 på lika många i Storbritannien.

Ordföranden i bittiska läkarförbundet BMA:s ordförande James Johnson skrev inför G8 mötet 2005 att "Det är helt meningslöst för Storbritannien att ge bistånd till Afrika om vi sedan systematiskt rånar dem på deras mest dyrbara resurs, de utbildade människor som har förmågan att förebygga och behandla sjukdomar". Han talade då om att Storbritannien "rånar" dessa fattiga länder på färdighutbildad arbetskraft genom att själva ständigt underproducera utbildad sjukvårdspersonal.

Nee... Kristdemokratisk solidaritet är något annat än det folkpartiet presenterar så jag hoppas verkligen att detta aldrig blir Allianspolitik som Kristdemokraterna står bakom.