God Jul

& Gott Nytt År

Hur summerar man ett händelserikt år? Jag vet inte men ska försöka summera 2012.

Arbete

Arbetsmässigt har det varit ett av de mest händelserika och utvecklande på länge.

Tog mig an ett uppdrag för KRIS räkning. (KRIS är en förening av f.d. kriminella som beslutat sig för att lämna droger och kriminalitet bakom sig och nu försöker man hjälpa andra till ett bättre liv). Pendlade till Uppsala dagligen i nästan ett halvår och hjälpte till att bygga upp en avdelning som hamnat "på sniskan" efter ett tråkigt och olyckligt återfall. Dessutom driver föreningen ett boende för gängkriminella ungdomar som hade goda resultat i sin behandling men ekonomi, organisation och ledning fungerade inte längre.

Efter några månader var vi på "bana igen". Det kändes mycket glädjande och vid halvårsskiftet lämnade jag uppdraget hos KRIS. Redan i mitten av juli började jag på mitt "gamla jobb" i Riksdagshuset igen – för att arbeta med partiorganisationen åt Kristdemokraterna.

Maria

För min alldeles privata del så är jag glad att jag träffat Maria.

Maria Sonesson bor i Dala-Järna i Vansbro kommun. (Därifrån bland annat Gunde Svan och Björn Skifs kommer, ni vet). Den 1 juli förlovade vi oss i Tallin. Då jag träffade Maria ansvarade hon för ett café  på byn, skötte ekonomin åt ett elföretag, studerade till språklärare och vikarierade som lärare på gymnasiet i Vansbro. Nu fokuserar hon helt på att slutföra sina studier och sedan får vi se var vi "landar".

Firade senaste födelsedagen på Varvsberget i Ö-vik med familjen. (Hanna & Niklas, Amanda & Alexander, Jesaja, Leo, Åsa, Birger, Pär-Åke, Barbro och Göran + Maria och jag hade en heldag tillsammans)

På bilden ser du från vänster: Maria, Leo, Himself och Jesaja.

Familjen

Tyras barnvälsignelse i Korskyrkan, Stockholm med pappa Emil och mamma Elin.

3 alldeles förtjusande barn (med respektive) har jag och nu har barnbarnskaran utökats till att också omfatta tre alldeles unika och speciella personer. Under året föddes två av dem, tätt efter varandra. Amanda och hennes Alexander fick sin Leo och Emil och Elin begåvades med lilla Tyra.

Emil och Elin är nu klara med studierna på Musikhögskolan och flyttar nu tillbaka till Örnsköldsvik, eller för att vara exakt, till Själevad. Plötsligt fördubblas nästan antalet Sydhage i Örnsköldsvik då de tillsammans med halvåriga Tyra anländer. I Stockholm händer dock motsatsen. 3/4 av Sydhagarna lämnar.

Hanna och Niklas bor på Villagatan i Örnsköldsvik och i deras gästvänliga hem brukar jag tillbringa en del av nätterna då jag hälsar på i Ö-vik. Hanna fortsätter producera reklam, anställd av Tidningen7.

Niklas & Hanna

Under året har Amanda, Alexander och Jesaja (som nu strax fyller 5 år) till större lägenhet på Järvstagatan. Amanda arbetade på modebutiken JC så länge graviditeten tillät men är nu hemma sin halvårige Leo. Då jag inte bor hos Hanna och Niklas brukar Jesaja säga "du får bo i mitt rum morfar" och sådant blir en morfar glad av.

Från Leos barnvälsignelse i vackra Fälludden.

Från vänster: pastor Nenna Åström, Alexander, Amanda, Leo samt sångarduon Elin (skymd) och Emil.

Boende

Jag hade förmånen att hyra en fin lägenhet i Farsta Strand, i andra hand från våren 2009. I somras måste jag dock lämna tillbaka den och snabbt ordnades det så jag fick, genom tips av min kusin Ulrik, ett första handskontrakt på en lägenhet i Hässelby. Min adress är numera Enspännargatan 14 i Hässelby

Och till sist några ord om musiken.

Aldrig i mitt liv har jag spelat så mycket som nu. Air Mail Big Band hade en otroligt intensiv vår med många spelningar, under hösten har det vart lugnare men övning varje måndag under fantastik lärorik ledning av trumpetaren Lasse Lindgren. Huddinge Big Band rekryterade mig i våras och jag skulle vara med som testobjekt under våren och innan sommaren fick jag frågan om jag kunde tänka mig spela permanent med dem. Sånt kan också glädja en morfar. Där har hösten däremot bestått av några större speltillfällen.

Även traditionen med brassmusik håller jag vid liv genom deltagande i City Brass och några vikariat i bl.a. Södertörns brass.

I slutet av 2011 startade vi upp en trombonkvartett som nu tagit form och vi har genomfört några spelningar. Att lira kvartett är en ny – mycket nyttig – erfarenhet. Det har också gjort att skrivandet/arrandet fått en liten kick igen.

Trombonkvartetten: John, Wille, Magnus och jag i Hässelby Missionskyrka 1,a Advent.

Eftersom det fanns plats avslutar jag med detta foto på Huddinge Big Band från höstkonserten i ett fullsatt Huddinge Folkets Hus med Meta Roos som gästartist.

Men önskan om ett riktigt bra 2013.

Varma hälsningar Göran Sydhage  

Pajala

För några år sedan kunde man läsa i media att det kördes bussar med singelkvinnor till Pajala, som ett led att öka befolkningen.

Där fanns gott om män som var singlar och många tomma bostäder.

Idag består bostadskön i Pajala av 1150 personer.

Tänk så fort det kan ändras. Allt beror på att gruvdriften kommit igång igen.

Undrar vad de tänker som för några år sedan rev upp järnvägsrälsen mellan Pajala och Haparanda.

Nu skulle de haft järnväg där för att på ett miljövänligare sätt kunnat transportera malm som bryts i gruvan....

Starta krig

Handelsministern tänker starta krig för Sveriges rätt att exportera snus... Utgår från att det är ett skämt. Är det däremot allvar blir jag bekymrad. Nog finns det väl annat att starts krig om. Kriga för barns rätt att få tillgång till dricksvatten, för åtgärder mot klimathotet eller annat som kan göra skillnad för en människas vardag. På allvar alltså...

Miljöbilar

Jag har av någon anledning nästan alltid "klagat" på hur olika regeringar definierat begreppet miljöbilar.

Att bilar som drivs av fossila bränslen som bensin och diesel för huvud taget kan komma ifråga är en gåta för sig.

Men okey då, om de drar extremt lite så kanske det ändå kan motiveras. Men då tycker jag det borde handla om max 3-4 dl/mil.

I dagsläget vet vi att utsläppen ökar av koldioxid. Med det följer också miljöfarliga utsläpp. Bättrre blir det inte av att försäljning av bilar som drivs av förnyelsebara bränslen minskar.

Från årsskiftet kommer en förändring av utsläppsregeln som jag eftersökt länge. Att utsläppsgränsen sänks från 120 gram/kilomter till 95 gram/kilometer. Självklart skulle det vart en nedtrappning av denna utsläppsbegränsning från 1,a året. Det är en ak, men det värsta i "kråksången" är att nu ska tyngre bil kompenseras och ska kunna betraktas som "miljöbil" om de släpper ut mer koldioxid, bara de är tillräckligt tunga.

Klagosång? Ja, tyvärr men jag har kämpat så gott jag kunnar för en bätre miljö och minskad klimatpåverkan under många år och då uppenbara felbeslut tas har jag gräsligt svårt att vara tyst.

Så här borde det varit och vara.

Då "miljöbilarna" gav 10 000 i återbäring blev det fel redan då. Då klagades det på att man fick 10 000 i "miljörabatt" av staten och sedan tankade man bensin i en gas eller etanolbil. Då borde de 10 000 i stället betalats ut i form av ett "kort" laddat med 10 000 som man endast kunnat köpa annat bränsle än fossilt bränsle (Ialltså biogas eller etanol). Troligen hade ingen valt att tanka bensin då, ifall man hade fått t ex etanol "gratis".

Från årsskiftet 2012/2013 borde det i stället vart så att en succesiv nedtrappning av utsläppsgränsen landat någonsans kring 95 gram/kilometer. De bilar som klarar denna gräns hade fått någon form av skatterabatt på ett eller ett par år.

Bilar som körs på förnyelsebara bränslen och el skulle haft en avsevärt högra "miljöbilspremie".

På så sätt hade vi kunnat få ned den totala förbrukningen av bränslen och framförallt hade det gjort Sverige mindre beroende av olja.  Olja som gett oss välstånd i världen men också krig, korruption, miljöförstöring och klimatförändringar.

Så tycker jag!

Kära Örebroare

Sitter just nu på tåget från Stockholm till Örebro.

Jag ska till Örebro och tala på Kristdemokraternas höststämma där.

Har uppdrag att tala om att göra det lokala arbetet lustfyllt och meningsfullt.

Ja, även i föreningsarbete gäller det att hitta glädjen i det vardagliga.

Ska göra ett försök att uppmuntra !

Framtidsfråga

Bloggade i går om vad jag tror blir en stor frågan i valen 2014.

Många kommer att säga: "du har fel".

Jag hoppas verkligen de har rätt!

Anledningen är en rapport, uppgifterna nedan har jag hämtat från mentoronline.se

Jorden går mot en temperaturhöjning på fyra grader under detta århundrade - trots det två-gradersmål, som slogs fast vid klimatmötet i Köpenhamn 2009.

Jorden går mot en temperaturhöjning på fyra grader under detta århundrade. Det framgår av en rapport, som presenterades av Världsbanken på måndagen.

- EN UPPVÄRMNING på fyra grader celsius har vi inte upplevt på jorden de senaste 20 miljoner åren, så det är en oerhört dramatisk förändring av livsvillkoren, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, i en intervju i Sveriges Radios Dagens Eko.

Rockström kallar ett framtidsscenario med en sådan temperaturhöjning för katastrofalt.

ENLIGT VÄRLDSBANKENS rapport kommer temperaturhöjningen att ske, även om alla länder gör vad de hittills lovat för att minska koldioxidutsläppen.

Forskning visar, att en uppvärmning på fyra grader bland annat skulle leda till stigande havsnivåer och översvämningar. Men följderna av en så kraftig temperaturhöjning är omöjliga att helt förutsäga, enligt forskare.

Stalltips

Nu och då spekuleras i vad som kommer att bli den stora valfrågan 2014.

Det spekuleras om "ordnad ekonomi", "barnfrågor", "jobben" med flera områden.

Nu har en forskarrapport kommit som visar att jordens klimat förändras mycket snabbare än vad någon egentligen trott.

2 grader varmare talade man om på "Köpenshamnsmötet" för några år sedan. De nya rönen talar om 4 graders skillnad. Min känsla är snudd på katastrof. Hur som helst känns det fruktansvärt då jag tänker på barn som nu växer upp. Kommer de att få ta ansvaret för de utsläpp som min generation stått för.

Tyvärr - och det mernar jag verkligen - tror jag att klimatfrågan kommer att vara en mycket stor fråga, kanske den största, med tanke på den stora uppvärmningen som sker och som det - enligt min uppfattning - görs alldeles för lite för att hejda.

Ett visdomsord jag gillar

Följande blev aktuellt för mig då jag klagade inför min Maria om att jag inte var nöjd med saker i min nya lägenhet.
"- va istället glad för den lägenhet du har" sa hon.

Någon som heter Lin Yutang lär har skrivit följande:

"Hemligheten med tillfredsställelse är att veta hur man ska njuta av det man har, och kunna släppa greppet om all längtan efter det man inte kan få".

Knäppa uttalanden - behåller lönen

Så fick vi då se Sverigedemokratera "göra upp" med de ledande företrädare som uppträder rasistiskt och sexistiskt.

Han fråntas uppdragen sa J Åkesson.

Hur verkar det bli då?

Jo, han slutar med de (förmodar jag) ideella uppdragen så nu slipper han gå på möten kvällar och helger,

Lönen och sin Riksdagsplats behåller han.

Praktiskt och bekvämt. Så fortsätter då företrädaren i riksdagen med fria resor, anständig lön och andra förmåner. Men åsikterna - ja, med en starköl eller två lär de pluppa ur munnen igen.

"De kommer hit, de tar våra jobb, de för in en annan kultur och gör 4 mål mot England". Välkommen medmänniskor från andra länder! Så vill jag se det.

Omtanke är aldrig fel

Läste i dagens Metro om en undersökning från institutet Novus om att 51% av oss svenskar känner någon som vi tycker dricker för mycket alkohol. Var fjärde svensk känner oro för någon.

Många tycker - enligt undersökningen - att det är jobbigt att ta upp saken med personen i fråga.

Genom alla år har jag själv stött på några som jag känt oro för. Jag har försökt prata med de personer det gällt på ett eller annat sätt. Ingen som känner mig vet att jag är moraliserande i mitt sätt att prata med folk och det har jag nog inte varit dessa gånger heller. Därför har jag goda erfarenheter av dessa samtal. Vänskapen har fördjupats och har personen inte delat min syn så har hon uppskattat omtanken.

Känner du någon? Prata med personen ifråga, givetvis utan pekpinnar, säg bara att du känner oro och att du säger till därför du vill personens bästa. Då personen utvecklat för starkt beroende av giftet kan det vara för sent.

Omtanke är aldrig fel !

Rasistiska uttalanden

Det är nog ingen slump, de senaste rasistiska uttalanden, som vi fått se från SD, politiker.

Uttalanden som nog uttalats runt många fikabord, i många soffor och på många arbetsplatser runt om i landet genom åren.

Skillanden nu - tycker jag - är att det sägs av människor som ska fatta beslut i Sveriges Riksdag.

Jag tror inte heller det är en slump. Jag känner mig rätt övertygad om att det som sägs "sitter liksom i ryggmärgen". Ett annat ordspråk är "det hjärtat är fullt av det talar munnen".

Det skrämmer mig - jag växt upp med föräldrar som i mitten av förra århundradet göt in i min ryggmärg att människor är högt värda värda oavsett varifrån de kommer, hur de ser ut och vad de gör. Deras handlingar - ifall de är felaktiga - är något annat än människan och synen på henne.

Alla människor lika, unika och okränkbara värde är en bra utgångpunkt för synen på andra människor.

Arbetsförmedlingar

Nu diskuteras att tillåta arbetsförmedlingar.

Jag påminner mig själv att jag agerade om detta i kommunpolitiken för en 5-8 år sedan. För en gångs skulle  var jag inte sist ute ....

Presidentval

Detta är min andra reflektion angående presidentvalet i USA.

Nu verkar det aom att Obama vinner.

Utan att kunna och veta så mycket om politiken i USA så säger min magkänsla att detta trots allt är bättre än en republiukansk vinst.

Vet inte hur din känsla är men så är min. Så jag kostar på mig ett "skönt" att det blev som det blev". (om nu resultatet står sig)

Ta barnens parti

Beräkningar är gjorda att ca 380 000 barn och unga lever i en miljö där de riskerar drabbas av vuxnas alkoholkonsumtion.

Den siffran är väl känd sedan många år.

För min egen del har jag försökt göra mig en bild av hur många det är och vad som skulle hända i folkopinionen om det gällde något annat än alkohol.

Om jag tänker mig att jag placerar dessa barn efter E4,an med en halv meters mellanrum skulle kön av barn räcka från Stockholm och en bit norr om Gävle.

Bor du norrut så är det som att kön skulle sträcka sig från Luleå i Norrbotten till en bit söder om Bureå i Västerbotten. För att du som bor ännu längre söderut än Stockholm kan man tänka sig en kö av barn från Göteborg, förbi Jönköping och upp till Gränna.

Hur skulle du och jag tänka om vi körde förbi en sådan kö av barn och unga? Se 2-åringen som behöver ett blöjbyte, 4-åringen som vill ha en kram innan John Blund kommer. Spädbarnet som är hungrigt eller 12-åringen vill ta hem kompisar men inte vågar. Eller syskonen som är 8 och 11 år som funderar på om far och mor ska somna före eller under Kalle Anka på Julafton. Jag tror fler än idag skulle reagera. Våga tala öppet om det på föräldramöten då man inte kan komma överens om att hämta barnen efter discot en viss tid för att en del föräldrar inte kan vara nykter de timmar barnen behöver hämtas och skjutsas hem.

(jag har själv suttit på ett sådan föräldramöte där det slutade med att jag erbjöd mig köra flera gånger, då första vaknade fler föräldrar upp över situationen. Det enda som hände var att jag fick kred av de som sa sig "inte tänkt på saken")

Ja, mycket annat finns så klart att göra. Men ska vi ta parti för barnen får vi nog lova att göra det även inom de områden som rör riktigt många barn!

Jag tror inte att säkerheten har varit hotad p.g.a. intrånget på kärnkraftverken eftersom det var fredligt sinnade människor som gjorde det som de inte borde gjort och inte har rätt att göra det heller. Men - hade andra gjort det är det inte alls säkert att det vart så "ofarligt". Det visar dessvärre på att människor med ont uppsåt har möjlighet att göra stor skada  om man vill. Nog behövs större säkerhet kring de svenska kärnkraftverken.

Längre restid i Stockholm

Idag beskriver Dagens Nyheter kommande problem med den allt tätare trafiken i Stockholm - trots alla väginvesteringar.

Vi talar om trafikinvesteringar som motsvarar 25 Höga-Kusten broar t ex.

Det Stockholm verkar sakna insikt om är att fler och bredare vägar innebär mer trafikstockningar. Detta har väl snart hela Europa insett men här fortsätter man investera och planera för mer biltrafik. Häpnadsväckande kanske upplevs som ett starkt ord men jag tycker nog det.

Fler och bredare vägar sänder ut signaler till medborgarna som får dem att tänka ungefär så här: "Nu kommer det att bli bättre så nu tar jag också bilen".

Fler tar bilen, enorma ytor för att parkera måste till, och eftersom de inte finns så blir köerna inne i stan också större.

Vi kan lära oss av negativa exempel från t ex England.

Men - hur kan man lösa det då? (det går ju gräsligt lätt att klaga men ...)

Ja, lär av andra. Tyskland och Frankrike t ex. Där börjar man i annan ände. I Paris tog man bort många tusen parkeringsplatser. Det skapade givetvis ett kortare kaos men människor insåg att det går inte att ta bilen.

Skulle vi göra så här så tar man inte in bilen till stan, inser att jag kan inte ställa den någonstans utan måste köra hem igen så värst många dagar innan man börjar åka kollektivt, man tar cykeln eller promenerar.

I ett sånt läge måste kollektivtrafiken vara ännu bättre utbyggd så det verkligen uppmuntrar till annat åkande än det klassiska Stockholmsåkandet: En i varje bil !!

Det blir intressant att se hur lång tid politikerna i Stockholm behöver för att inse detta. En utbyggnad av vägarna kommer också att bli svindyrt men det har man dessvärre råd med här...

Här behöver man inte klippa buskar som växer igen gång- och cykelbanor. I stället för att hålla dessa farbara planerar man hellre för att investera 1000 miljoner kronor i nya cykelvägar. Då det i många fall skulle räcka med växelpengar - i sammanhanget - att hålla de redan byggda vägarna farbara. De politiska besluten verkar fattas utan att man ens försöker stava till ordet förvaltarskap.

Precis som världsrekord i längdhopp

Såg att en person lämnat kristdemokratiska ungdomsförbundet för att aktivera sig i Sverigedemokraterna.

Som alla undersökningar visar hämtar SD i stort sett alla sina väljare från (M) och (S).

Att ställa upp på den kristdemokratiska ideologin om alla männikskors lika, unika och okränkbara värde och sedan gå till (SD) är som att slå världsrekord i längdhopp.

Det händer väldigt sällan och då någon gör det har aldrig någon hoppat så långt förut.

I sammanhanget har jag dessutom funderat på en del av SD,s argumentation."Vi ska inte ta hit så mycket invandrare utan hjälpa dem där de bor". Min egen fundering handlar om den dag klimatförändringarna gör att människor kanske måste flytta vårt vårt land. (smälter för mycket is i Arktis skulle Golfströmma kunna vika av och då ...). Ska vi då förvänta oss - i SD anda - att andra länder hjälper oss så vi kan bo kvar då isarna vägrar lämna bördig mark mm? Enklare att förstår resonemnaget är om vi tänker på inbördeskrig i länder som medmänniskor nu flyr ifrån. Ska vi hjälpa dem att var kvar i inbördeskriget? Ska vi åka dit och säga att ni får inte vara stygga mot varandra? Bygga murar i andra länder som inte omfattas av inbördeskriget? Givetvis helt orealistiskt.

Nej, för mig är det självklart att människor i Eritrea, Elfenbesnkusten eller Sudan är våra bröder och systrar. Då de inte kan vara trygga i eget land så visst ska vi hjälpa dem att få ett nytt liv här. Visst finns det de som kommer hit och uppträder som gangster - precis som svenskar uppträder som gangster på "Mallis" och andra ställen på jorden. Men de allra flesta flyr verkligen, flyr från något omänskligt. De mina bröder och systrar och jag kan faktiskt använda Mona Sahlins utskrattade uttryck då jag tänker på dessa medmänniskor: "stolt att betala skatt". Jag skulle dock hellre uttrycka mig: "-för mina medmänniskor som måste fly från lidande och otrygghet betalar jag gärna en slant i extra skatt eller bistånd". Jag gör det helst genom det civila samhällets organisationer för jag tror mig veta att de gör det just för att de "brinner" för att göra världen lite mänskligare, göra det lite lättare förmedmänniskor att leva.

Jag är också tacksam för att jag aldrig kommer att vilja, kunna eller kommer att försöka ta världsrekord i politiskt längdhopp!

Samhället är större än staten

 

I onsdags presenterade Socialdemokraterna sin budgetmotion. De föreslår att avdraget för gåvor till hjälporganisationer slopas eftersom det "gör skattesystemet krångligt". Snacka om myndighetsperspektiv! I sammanhanget handlar det om en väldigt liten besparing för staten men signalvärdet är desto större. Att samhället är så oändligt mycket större än det offentliga. En signal Socialdemokraterna gör allt för att tysta.


Behåll avdraget - även om det inte används av alltför många än så länge! det finns så oändligt många medmänniskor i världen som behöver hjälp av oss andra!

Jazzkväll

Jag har den stora förmånen att få vara med och lira i några olika and här i Stockholm.

Air Mail Big Band, City Brass, som vikarie i Södertörns brass också det jag nu gör reklam för: Huddinge Big Band. Ett kanongäng, både socialt oh musikaliskt.

Tacksam att få vara med och nu har vi konsert på lördag. Välkommen!

Så var det helg - med jobb igen

Nu är arbetsveckan slut för de flesta - alla helgarbetare undantagna givetvis.

För min del innebär det att kliva upp halv 6 i morgon, lördag. Då blir det cyekltur till stan och sedan tåg till Örebro. Där ska jag vara med på en regional utbildningsdag. Sedan dra jag vidare till Grängesberg för att träffa en f.d. kollega från KRIS (kriminellas revanch i samhället).

Vilodagen firar jag i Dala-Järna hos min Maria men tåget tillbaka till Stockholm går redan kl 17. Inte lång - med god helg väntar.

Hoppas din också blir bra!

Dyra år

Många år har det talats om hur människan påverkar klimatet så att isarna riskerar smälta.

Min uppfattning är frågan under andra halvan av 90-talet diskuterades med stor respekt.
15 år sedan fick de så kallade "klimatskeptikerna" mer och mer utrymme och utan att presentera speciellt relevant fakta blev deras skeptisism mer och mer tagna på allvar.

Vi kan nog se nu att det var mycket dyra år för kommande generationer.

Isarna smälter i en fart som är alldeles för hög och fler än  någonsin verkar nu vara övertygad om att det är människan som påverkar detta.

Och - om det inte är männskan. Vad skulle då priset vara att minska påverkan. Svaret är att det största priset skulle nog vara människans stolthet. Att efter att ha "hånat", "trackat" och via sociala medier de larm som slagits om att detta kan gå illa nu dra sitt strå till stacken blir inte lätt. Det är lika viktigt att vi som talat om detta i 15 år aldrig släppet uttrycket "vad var det vi sa" över läpparna. Bara vara tacksam över att de nu också "drar sitt står till stacken". För att ge barn och ungdomar den bästa tänkbara framtid

Jag förstår i alla fall inte

Säkert är det många som förstår varför det ska satsas pengar på mer vägar för biltrafik i Stockholm. Det senaste är den så kallade Saltsjötunneln.

Men jag förstår det inte.

Efter några år i stockholm har jag sett trängseln som Stockholmarna lever med varje dag. I ett första skede kan det verka logiskt att "då måste vi bygga fler och bredare vägar så bilarna ryms och så att människorna kommer fram".

Efter några ögonblick av eftertanke inser nog de flesta att det kommer inte att lösa problemen. Lilla Stockholm borde lyfta blicken till stora städer och lära sig av de som redan gjort misstag och som också kommit en bit på väg då det gäller lösningar.

Människan fungerar så att om det är trångt på vägen så tar man sig fram på annat sätt. Byggs en ny och bred väg så är det många som tänker: "-va bra, då kan också jag ta bilen till jobbet framöver". Efter några dagar med den nya vägen är det igenproppat igen. "Så var det med dessa investerade miljarder".

Det enda som löser problemen inom rimlig kostnadsram är att ta bort parkeringsplatser i staden och investera i kollektiv trafik och skapa bättre förutsättningar för cykling och andra mindre skrymmande fordon. Men det verkar vara så att fokus på biltrafiken är det som styr besluten i huvudstaden. Jag såg senast häromdagen hur man ansar träd och buskar efter bilvägen. Cykelvägen 10 meter därifrån är närmast igenväxt. Då jag kontaktar politiker och förvaltning så inser jag är det är bara bortkastad tid. De bryr sig inte! "Bilar, bilar, bilar är det viktiga". Det är min högst privata tolkning men jag kan motivera den med många, många exempel eftersom jag både tar mig fram med bil och cykel och ser skillnaden.

För miljöns skull ska det vara förre bilar i staden.

För trivselns skull ska det vara färre bilar i staden.

För klimatets skull ska det vara förre bilar i staden.

Inte minst för barn och ungdomars situation i staden måste biltrafiken minska. Hade jag en god uppväxtmiljö med förhållandevis bra luft,  vatten osv så vill jag att kommande generation också så ha det så.

En del väljer att kalla det förvaltarskap, subsidiaritet och förvaltarskap! Gärna det :-)

Det går att påverka

Det finns en och annan som säger att "ni är ju så små så det blir väl som moderaterna bestämmer ändå".

Dels känner jag inte igen det efter kommunpolitiskt arbete i Örnsköldsvik många år där moderaterna oftast var ett litet parti i förhållande till Kristdemokraterna.

Men - nu ser vi också i budgetförhandlingarna att det verkligen går att påverka.

Kristdemokraterna gick in i dessa förhandlingar med tre prioriterade områden.

• Höjd lägsta ersättning i föräldraförsäkringen
• Sänkt skatt för pensionärer
• Infrastruktursatsningar

Inom alla tre områden har vi nått framgångar.

Vi ville höja lägsta ersättning i föräldraförsäkringen mer, ville sänka pensionärernas skatt mer och vi ville göra förbättringar i infrastrukturen..

Men - vilker parti hade slagits för sänkt skatt för pensionärer om inte vi gjort det, vilket parti hade slagit för höjd lägsta ersättning i föräldraförsäkringen om inte vi gjort det?

Det går att påverka. Glöm aldrig bort det, även du som bor i den minsta kommun. Det går att påverka. Går det i minoritet i en regering så visst går det att påverka i andra sammanhang. Så är det bara.

Bättre företagsklimat

(citat är taget från mentoronline.se)

Är någon förvånad?

Inte jag i alla fall. Förslaget gillas självklart av några tiondels procent av Sveriges företagare.

Om det råder nog inget tvivel.

Jag tror att max ett par procent av företagen tycker detta är bra.

Jag är ganska övertygad om att förslaget aldrig kommer att beröra 80% av Sveriges företag.

Dessutom är jag starkt övertygad om att mer än 90% av företagen ser ett avvecklat sjuklöneansvar som ett bättre förslag. Det som mitt parti - Kristdemorkaterna vill.

Jag inser självklart också att i en regering med 4 partier är det ett "givande och tagande". Man kan inte nå fram i varje fråga.

Vad bygger jag min antaganden på?

75% av Sveriges företag (783 000)  är soloföretag. Det vill säga, noll anställda.

21% av företagen (217 000) är så kallade microföretag. Man har mellan 1-9 anställda.

Vad vill dom? Det hade varit något att genomföra :)

Civilkuragelag?

Ni har säkert sett övervakningsbilderna från T-banestationen Sandsborg i södra Stockholm.

Tvåbarnspappans som ramlade ned på spåret och rånades, sedan överköd av tåget.

Javisst blir man rejält upprörd!!

Att råna någon är olagligt, att beträda spåren beivras. Men att lämna brottsoffret (utan att larma 112 eller kontakta spärrvakten) åt sitt öde att bli skadad eller dödad, är oetiskt men inte olagligt.

I partiet jag tillhör har vi länge drivit frågan om en Civilkuragelag (man är tvungen att reagera på något sätt om en medmänniska är i fara).

Hur många andra politiker skojat och fnyst åt detta vet jag inte men jag har sett och hört dem med egna ögon och öron.

Jag undrar, vad är deras förslag för att en person som uppträder så korkat och omänskligt som rånaren på övervakningsbilderna gjorde kan fällas?

Med en civilkuragelag hade ett sådan korkat uppträdande varit straffbart. Jag tycker det borde vara så....

Morgonstund har guld i mun

God morgon från ett vackert Stockholm/Hässelby.

Här lever jag det goda livet. Idag ska jag - efter frukosten - åka till Sundbyberg och spela med Citybrass på en Gudstjänst. Fantastiskt att få vara med - en förmån.

Det goda livet, ja, i det finns en saknad. Varje dag infinner sig saknad efter barn, barnbarn och min älskade Maria. Att sakna någon är också en krydda i livet. Har funderat ibland på hur det vore att aldrig sakna något/längta efter något. Ja, om det livet finns skulle jag inte välja det.

Det är nog som Nalle Puh sagt: "Jag älskar honung men det finns ett ögonblick alldeles innan man ska äta honung som är ännu bättre".

Kick Offer

 

I jobbet har det varit ett antal Kick off under ett par veckor.

Kick off med Riksdagsgruppen, Kick off med personalen, Kick off med kommun- och landstingspolitiker.

Jag kan lova att det inte vart varken lyxigt eller dyrt, men däremot givande. Bra föreläsare med fokus på väsentliga saker.

Så ska det vara!

Estetiska utbildningar

Läste nyligen att moderaterna vill skära ned i de estetiska utbildningarna. Tja, du vet, teater, konst, musik, media mm.

Det är bra att alltid pröva om man satsar rätt men jag tror att moderaterna har en del tankearbete ogjort här.

En elev i skolan som är lite av en konstnärssjäl har inte så sällan svårt att ta till sig kärnämnen som t ex matematik. Att då - under skoltid - få ägna sig åt saker som är nedlagt i ens gener ger inte sällan skjuts även åt de ämnen de absolut "måste lära sig i skolan". Jag nämnde matematik som ett exempel.

Jag har själv sett hur möjligheten att få ägna några timmar åt det estetiska hjälpt upp hela skolarbetet på mycket nära håll. Jag vet också andra ungdomar som haft svårt att ta in, lära sig, bara så enkla saker som att sitta still fått stor draghjälp av estetiska ämnen.

Moderaterna har säkert rätt i det de beskriver, att elever som gått estetiska utbildningar inte får jobb i samma uträckning mm. Men det "betongpartiet" troligen missat är, hur mycket sämre hade det gått för eleverna om de inte fått syssla med estetiska ämnen i skolan.

De vill nog inte veta det heller ...

 

En reflektion över tacksamhet

Nu sitter jag på tåget från Stockholm till Örnsköldsvik.

Lämnade hemmet vid 7 i morse, cyklade in till stan. Kom fram lagom utmattad, där fanns en dusch och rena handdukar.

Kände mig fräsch då jag började jobba. Träffade en entusiastisk kdu,are och vi delade kunskap och entusiasm med varandra.

40 minuter sen kom tåget iväg från Stockholms central. Vissa var irriterade - jag kände tacksamhet.

Jag har inga problem att förstå deras irritation men min känsla av tacksamhet översköljde alla irritationer.

Tacksam över vad?

Ett hem och då jag vaknar där bär benen. Kan ta mig till ett meningsfullt jobb med trevliga kollegor.

Nu är jag på väg till Örnsköldsvik för att träffa mina tre barn, deras respektive och mina tre barnbarn.

Min känsla är tacksamhet och vill ni se en rik man, titta på fotot av mig. Rik, inte på grund av pengar utan känslan av att vara rik beror på att jag har förmåga att vara tacksam för det jag har.

Vilket klipp - Hur går det ihop?

Jag har - som jag tidigare berättat - flyttat från Farsta Strand till Hässelby.

Tyckte jag klippte mig billigt i grannhuset. 180 spänn, och då fick jag kvitto. Var faschinerad över det låga priset.

I fredags då jag kom hem efter jobbet gick jag ned till frisören som jag har i samma hus som jag bor i. Hon höll på att stänga så jag gick 50 meter längre bort, där nästa frisör håller till.

Gick in, blev klipp direkt och sedan skulle jag betala. "Hundra kronor sa den vänlige killen". Slog in summan i kassaapparaten. Jag betalade, fick kvitto och gick därifrån. Är fortfarande förundrad över hur det kan gå ihop. Ja, tänker så här: eller går det för huvud taget ihop....

Men, billigt är det. Det är en sak som är säker!!

Presidentval och magkänsla

Snart är det dags igen. Nu samlar kandidaterna in ofattbara summor pengar till sina kandidaturer. Under tiden stiger spänningen runt om i världen.

Vad händer om han/hon vinner? Hur blir det då?

Jag är inte expert inom detta område heller men en stark känsla har jag. Den består i att det inte vart så behagligt med republikanska presidenter för huvud taget. Det är givetvis mer komplicerat än det jag ser från min horisont men sådan är min magkänsla. Det känsla har jag dock stor respekt för. Det har jag lärt mig genom åren. Det gäller då jag rekryterat personal, då jag suttit i svåra beslutspositioner i kommunpolitiken, i affärssammanhang, då personer ska ges uppdrag inom politiken osv.

Om jag var amerikansk medborgare och det va presidentval idag så hade jag, trots Obamas brister, lagt min röst på honom före en röst på republikanerna. Sådan är min magkänsla just nu.

Hur ska Stockholm bli mer cykelvänligt

Nu debatteras i media hur Stockholm ska bli mer cykelvänligt.

Det ska investeras en miljard (1 000 000 000) kronor i bättre vägar, det bör bli tillåtet att cykla mot rött vid högersväng, cyklister bör kunna cykla mot enkelriktiat, "cykelfartsgator" är några av de förslag man diskuterar här i huvudstaden,

Tänk om man i stället började i rätt ände.

I Stockholm är ambitionen att en bilväg ska plogas inom 4 timmar efter en snöfall. Cykelvägarna ska vara framkomliga efter 12 timmar.

Att investera i nya cykelvägar som inte är framkomliga inom rimlig tid under årets 5 månader måste väl vara att "kasta pärlor för svinen".

Här finns många trånga passager för cyklister. I många fall handlar det om buskage, högt gräs och häckar som växer in i cykelbanan och många gånger halverar bredden.

Jag håller med om att det är mycket viktigt ur miljö, klimat- och hälsoskäl att fler cyklar i huvudstaden.

Jag delar också uppfattningen att bilen "som norm" i Stockholms stad kraftigt måste förminskas. Nu är det nästan all energi som läggs på biltrafiken i jämförelse med cykeltrafiken.

Här är min priroteringsordning:

* Klipp gräs och träd så den cykelbana som en gång byggts är framkomlig. (Vi har inte nytta av fler nya cykelvägar som ändå tillåts växa igen).

* Se till att det går att cykla även den morgon det snöat. (Varför bygga nya som också ska tillåtas snöa igen).

* Positiva uppmaningar som får cyklister att respektera trafikljus, högerregel mm (i syfte att öka trivseln utefter cykelvägarna)

Sedan kan börja investera och bygga monument.

Så tycker jag!

Inte lätt för alldeles för många barn

 Jag har ibland reagerat över barn som verkat vilsna där jag förut bott i Farsta Strand. Alldeles i närheten av min bostad låg en liten krog. Där satt alltid människor och såg ut att ha det trevlig.

För någon vecka sedan då jag gick från tvättstugan såg jag en liten kille (6-8 år) sitta på en bänk och han såg ledsen ut. Min feghet gjorde att jag passerade med att endast säga hej. Efter någon halvtimme var det dags att går till tvättstuga igen. Då satt han kvar, minst lika ledsen. En bit därifrån satt föräldrarna och hade det jättetrevlig. Grabben hade en lillebror på en 3-4 år som sprang omkring, mindre bekymrad. Nu gjorde jag vad jag kunde att få en kontakt med grabben,  vi hejade i alla fall på varandra och jag frågade om allt var okey, men han satt med nedböjt huvud och ledsna ögon. Jag stod kvar och då han inte gjorde något försök att besvara min närvaro så jag gick till slut min väg.

Jag var ledsen - och grabben fanns med i min kvällsbön. Jag hoppas livet ska vara snällt mot honom och att han ska finna stöd hos andra vuxna, särskilt det stunder då föräldrarna känner behov av att ta med honom till krogen för att de själva ska få ha kul.

Nu har jag flyttat till Hässelby, bor återigen granne med en kvarterskrog (vilket jag tycker är trevligt) men i går blev jag ledsen då jag från min balkong kan se barn som får roa sig helt på egen hand en sen lördagkväll. Föräldrarna verkade även här ha minst ett intresse som för tillfället hade företräde för barnen.

Alldeles för många barn har en tuff uppväxtmiljö....

Att använda andras pengar

Liksom så många andra upprörs jag då jag läser om hur människor tar sig frihet att tillfredsställa egna behov av lyx och flärd på andras bekostnad.

Tillväxtverket är en statlig myndighet som enligt media använt sig av dina och mina pengar för att smörja eget krås.

En personaldag där notan slutar på summar man tror är ett skämt.

Bra att regeringen tar dessa myndighetspersoner "i örat".

Det som bekymrar mig mest är att regeringen måste göra det. Jag frågar mig om dessa personer inte har egna spärrar? Om inte högsta chefen har det, har ingen annan det, som innebär att man säger ifrån?

Jag minns för några år sedan då vi i Alliansen i Örnsköldsvik fick 12 platser i kommunens hockeyloge. I det ingick att vi skulle få en lätt måltid för 79:- + kaffe i en paus för ett par tjugor.. Min reaktion var: "men varför ska Ö-viksborna betala min mat och mitt kaffe då jag går på hockey?" Vi bestämde alla i Alliansen att vi betalar detta själva. Kanske var det småaktigt men där någonstans ligger min spärr. Kanske ligger den på fel ställe men jag föredrar i alla fall att ha den där än så långt bort att ingen skulle tro att det kan vara sant.

Låt personerna som varit med på dessa "idiotiskt dyra middagar" betala mellanskillnaden själv (från den gräns som myndigheten bestämt som norm). Varje vuxen person utan förståndshandikapp borde själv inse det orimliga och utifrån det utkrävas ansvar. Hade jag själv någon gång råkat slinta i omdömet så hade jag varit beredd att ta konsekvensen och göra det. Jag tycker det vore vuxet och högst rimligt att dessa personer också gör det.

Flyttat

Så har jag då lämnat en förort i söder (Farsta Strand) till en förort i nordväst (Hässelby Gård).

Sedan jag flyttade till Sthlm 2009 har jag bott i andra hand och det var bra så länge jag fick behålla den lägenheten men nu är det slut på det och jag hade tur att få ett första handskontrakt ganska omgående.

Lite kul hur det gick till: Jag fick lite brådis kan man säga och la ut krokar till i stort sett varje kotte jag kände här i Stockholm och även till andra som hade känningar här nere. Betalade en del pengar i medlemsavgift till olika sajter för att få tips på lägenheter.

Så ringde en kusin som ursprungligen kommer från Storuman (men bor i Sthlm) och skulle gratulera till min och Marias förlovning. Vi surrade om lite av varje och i slutet berättade jag att jag stod mitt i tömning av en lägenhet och att jag sökte någonstans att bo. "Jamen, jag känner en person, jag ringer henne och återkommer". Efter två timmar ringde han tillbaka och berättade att det var fixat....

Så - nu är ni välkommen hem till mig i Hässelby i stället för Farsta Strand!

Att ha fokus på rätt saker

Idag har jag läste twitterinlägg igen, bland annat från Ylva Johansson (S), där man ondgör sig över "vinster i vården".

Aldrig ett ord om alla som gör vinster då de gör uppdrag åt kommuner, landsting och stat. Det handlar om de som bygger hus, renoverar, målar, asfalterar vägar, plogar dito. det enda de fokuserar på är att några gör vinster då de sköter den "mjuka sidan" av välfärden. det man glömmer är att det är samma pengar.

Jag tycker de är sååååååå enögda!!!

Men det värsta är, enligt min åsikt, att de fokuserar på vem som gör vad men inte vilket kvalitet som erbjuds.

Dålig vård ska inte förekomma oavsett det drivs av privata utförare eller av kommuner/landsting.

Dåliga skolor ska inte förekomma, oavsett vem som driver skolan.

Det jag tycker man borde fokusera på är kvaliteten, Inte vem som utför det och förlorar eller tjänar pengar på det.

Solidaritet med människor långt borta

Jag är lite bekant med en familj som arbetar i Niger. Hennes föräldrar har jobbar i Tchad. Det här handlar om grymt fattiga länder. Där svälter 18 miljoner människor just idag. 18 miljoner, det är lika många som i 2 st. Sverige. Då man talar om svält i dessa länder är det inte som någon veckas matransonering här i Sverige. (något vi för övrigt knappast skulle klara av).

Vi kan nog göra mer än vad vi gör redan. Många av oss skulle kunna sända en hundring eller två till dessa våra medmänniskors hjälp. Det skulle betyda så mycket. Här är det inga pengar som försvinner till fallskärmar för anställda eller andra förmåner till redan välbeställda. Jag brukar sända en slant ibland till pg 62903-0 (Pingstkyrkan i Örnsköldsvik där dessa mina vänner har sin hemvisst.) Då vet jag att stålarna hamnar direkt hos de behövande i Niger. Gör det gärna du med - det gör stor skillnad.

Ett alliansparti

Såg att Carl B Hamilton föreslår att Alliansregeringens partier ska slås ihop till ett enda alliansparti.

Jag vet inte hur han analyserat vikten av ett fungerande arbete ute i landet men en sak är säker. Inte skulle det bli lättare att bedriva valrörelse med ett enda parti. Detta sagt mot bakgrund av min erfarenhet då KD i Ö-vik sakta men säkert gick från 4 lokalavdelningar i kommunen till en stor lokalavdelning som skulle vara stark och slagkraftig. Jag har sett samma sak på många andra håll och det enda som händer är att det lokala arbetet tunnas ut. Samma sak skulle hända om de fyra partierna skulle bilda ett parti. Oj, så mycket gräsrotsengagemang som skulle försvinna... det är vad jag är helt övertygad om!

Nu är semestern slut. I fredags åkte jag norrut med mitt barnbarn Jesaja som vart hos mig en vecka. Vi åkte vägen förbi Maria i Dala-Järna där vi sov en natt och lärde oss några uttryck på dalmål. "Jag tycker inte vi ska prata så där" sa 4-åringen...
På lördag drog vi till Örnsköldsvik och sedan vände jag snabbt söderut igen.
Hade gott om tid så jag tog mig tid, tog mig tid att hälsa min gode vän Billy i Härnösand som jag inte träffat på många år. I Hudiksvall svängde jag av mot Salvik och träffade min ungdomsvän Carlo och hans fru innan jag hämtade Maria vid Centralstationen i Gävle. Då hade jag redan hunnit passera mittgränsen i Sverige för länge sedan och befann mig i södra Sverige alltså.
I dag - måndag - börjar jag nygammalt jobb hos Kristdemokraterna med arbetsplats Riksdagen. Välbekant och trivsamt!

Tillgången på bostäder - en sund balans

Jag har de senaste dagarna sett olika sidor av tillgång/brist på bostäder och funderar över vad som är sunt och mindre sunt.

Här i Stockholm är väntetiden i Sthlms stads bostadskö ofta 5-7 år. Självklart finns andra möjligheter att få bostäder men en sak är säker: det finns högre efterfrågan på bostäder än tillgång.

I fredagskväll var jag hos min dotter i Ö-vik och då skulle hon visa den lägenhet där hennes familj bor i, för en bostadssökande. Hans kommentar är den som föranleder detta blogginlägg. Det lär ungefär så här: "ja, jag har tittat på flera lägenheter, denna var utan tvekan en av de mer intressanta. Jag får se vilken jag väljer." En sådan situation är utan tvekan en situation som gynnar den bostadssökande. Med något högre tillgång på bostäder än efterfrågan så kan "kunden" välja, priserna hålls nere etc. Situationen i Sthockholm (och flera andra ställen) är den motsatta. Här kan man begära 12 000 i månaden för en etta på Blocket och få den uthyrd. Här får du bocka och buga om du vill ha en lägenhet. Här godkänner många hyresvärdar ingen hyresgäst som har en betalningsanmärkning. Jag förstår att om man vid varje uthyrningstillfälle kan välja mellan tusentals hyresgäster så väljer man en person där man inte riskerar någonting och då kan man också ta rejält betalt.

Man kan fråga sig vilkas intresse som ligger bakom det blygsamma bostadsbyggandet i områden där trycket efter bostäder är stora... Inte är det lägenhetsköparnas/hyresgästernas intresse som står i fokus i alla fall. Det är min analys, eller analys och analys. Det ska nog kallas reflektion snarare....

Sommardag

Tänk så härlig en dag kan vara. Solen skiner, vindarna är varma och man är lkedig - och har betalt för det.

Jag har delat dagen med 2 av mina barn och 2 av mina barnbarn. Att se att de lever och har det bra betyder mer än en skinande sol, varma vindar och god mat. Sååå mycket mer!

Om det inte vart i Afrika

Varje vecka nås vi av rapporter om att kristna människor skjuts ihjäl i kyrkor i Kenya.

Man misstänker att den är islamska extremistgruppen al-Shabab, med kopplingar till al-Qaida som utför dåden.

Inte ett ljud om det i rapporterna från Almedalen. Vore det inte något för politiken att reagera över?

Jag tror att det hade blivit så om det inte skett i Afrika .. Hade det hänt i Italien eller Spanien hade tongångarna varit annorlunda. Det tror jag.

Kan ingen lyfta frågan ??

2585

...bliri september utförsäkrad för andra gången.

Nu ligger hon på sjukhus och ska enligt Svt,s aktuellt utförsäkras.

Jag fattar också att media speglar sådana fall på ett sätt som inte alltid är seriöst, men en sak tycker jag: Ligger man sjukhus för att man är för sjuk för att vara hemma ska man inte utförsäkras.

Förlovad

Hej min bloggläsare!

Vill bara berätta för er att jag förlovade mig med min Maria i går. Maria Sonesson  bor i Dala-Järna, lärare i franska, jobbar på café (passar mig perfekt) och håller just på avsluta sina studier och får sin examen som franskalärare snart.

Så - vi planerar att slå våra påsar ihop framöver. Men två människor med jobb och aktiviteter har en del att klura på då påsarna slås ihop. Vi trivs i varandras tillvaro och det känns som det allra viktigaste.

Och - jag är glad!!

Går in för landning

I juli förra året blev jag uppringd av ordföranden i KRIS (kriminellas revansch i samhället). De behövde en vikarierande koordinator för ett EU projekt KRIS stod som huvudman för. Det avslutades planenligt i jan i år och i samband med det fick jag frågan om jag kunde åta mig att stödja en av KRIS föreningar under några månader. Självklart tackade jag ja till detta. Föreningsliv och dyligt är oråde jag gillar att hålla på med. Mitt långa liv har dessutom gett mig en del erfarenhet på området. Erfarenhet, hur får man det? Genom att vara verksam i föreningar så klart. Men det viktigaste är att ta med sig lärdomar man gjort. Inte glömma misstagen utan i stället lära sig något av dem. Ta med de lyckade saker man gjort osv.

Nu "går jag in för landning" - gör mitt sista pass där och här är min reflektion.

Att träffa, umgås med, möta med och motgångar och arbeta tillsammans med f.d. missbrukare och kriminella har varit fantastiskt värdefullt för mig.

• Se glädjen då en vuxen man kommer med "lappen" - lyckats ta körkort igen...
• Se sorgen i ögonen då man inte kunde låta bli folkölen...
• Se glädjen då någon kommer till föreningen och säger "Idag ska vi fira, jag har varit drogfri i ett år"...
• Se ungdomar som setts som ett stort problem av sin omgivning leva ett nytt liv och säga "aldrig mer en öl eller en drog. Nu vill jag äntligen börja leva livet.

Sådana saker skänker mening till livet, det visar att det är värt att kämpa för det goda. Det innebär också en belöning i form av ett mycket bättre liv.

Jag är så glad att jag på gamla dar fått denna erfarenhet. Sammanfattas i Tack Gud!

Säga sanningen eller ...

Drar jag en lögn får jag behålla den underbart fina lägehet jag bor. Gör jag det inte tappar jag den omedelbart.

Prikärt är bara förnamnet.

Men - ljuga, neeej det känner jag inte för. Hur var det nu det stod? "det du vill att andra ska göra för dig ska du göra mot dem" Typ.

Det avgör saken... jag flyttar hellre!

Midsommar

En trevlig midsommarhelg i Dala-Järna avrundas nu med en kopp te och England-Italien i fotbolls EM..

I morgon bitti bär det av till Uppsala och där kommer jag att påbörja min sista arbetsvecka för föreningen KRIS (kriminellas revansch i samhället). Kanske den intensivaste och utan tvekan den mest lärorika perioden i mitt liv.

Vad händer sen ???

Lite semester och efter det ... tja, det återkommer jag om!