Jag har jobbat en hel del föregående helg.
Så - i morse kompenserade jag det hela lite genom att ta hand om hälften av mina barnbarn några timmar på fömiddagen.
Hade förmånen att följa Leo och Jesaja på dagis - trots ett avskräckande regn.
Nu har jag tagit mig hemåt - passerar Uppsala och snart är det "landsningsvarv" och jag kommer till Stockholm för att omgående bege mig till Solna för att lira storband..
Summerar helgen och konstaterar hur mycket jag värdesätter "det mänskliga mötet".
Befann mig på stora torget i Ö-vik för att delta på Kristdemokraternas familjedag. Många gamla vänner dök upp bara för att hälsa, de lyssnade en stund, tog lite kaffe och gick vidare. Tänker också på alla "gamla" kunder från min tid som bilsäljare, som dök upp. "Jag såg att du skulle vara här så tog en tur in till stan för att få hälsa på dig". det var inte en, inte två, inte tre som sa det. Det va fler. Hur kul skulle det vara att sälja dyra och fina varor om inte relationen till människor finns? Fråga du mej så svarar jag: "nada".
Hann spela lite trombon i en av stans kyrkor på söndag och träffade också där många, många goda, kära, äkta vänner.
Jag har inga pengar med mig hem, känner att ögonlocken vill ramla ned över trötta ögon emellanåt. Men jag har med mig minnen och känslor från mötet med människor. Det har ett värde! Jag har förstått att uppskatta det och är glad över att förstå så pass ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar