Det är nog ingen slump, de senaste rasistiska uttalanden, som vi fått se från SD, politiker.
Uttalanden som nog uttalats runt många fikabord, i många soffor och på många arbetsplatser runt om i landet genom åren.
Skillanden nu - tycker jag - är att det sägs av människor som ska fatta beslut i Sveriges Riksdag.
Jag tror inte heller det är en slump. Jag känner mig rätt övertygad om att det som sägs "sitter liksom i ryggmärgen". Ett annat ordspråk är "det hjärtat är fullt av det talar munnen".
Det skrämmer mig - jag växt upp med föräldrar som i mitten av förra århundradet göt in i min ryggmärg att människor är högt värda värda oavsett varifrån de kommer, hur de ser ut och vad de gör. Deras handlingar - ifall de är felaktiga - är något annat än människan och synen på henne.
Alla människor lika, unika och okränkbara värde är en bra utgångpunkt för synen på andra människor.
Jag undrar var alla kritiker var den gången som Erik Almkvist fick sin lägenhet vandaliserad av politiska motståndare? Var fanns de som säger sig vara demokratins beskyddare och står för nåt bättre än SD?
SvaraRaderaVi undrar samma sak!
SvaraRaderaDet är självklart att man behandlas med respekt oavsett knäppa åsikter och uttalanden. Det var det jag försökte få fram i mitt blogginlägg. Man kan göra dumheter, det gör vi alla, men människovärdet ska inte tummas på.
Man ska varken ha en knupp i bröstet eller inbott i sin lägenhet!