Första Advent

Så inträffade min andra 1,a Advent som stockholmare. Den började bra i gårkväll hos syrran i Uppsala tillsammans med en massa trevliga människor. Emil och jag va tillbaka i Stockholmstrakten förste en stund efter midnatt.

Idag va jag på Rörstrandsgatan på Adventsgudstjänst. Det slog mig då jag satt och lyssnade: "alla de som sjunger här idag skulle enkelt slå ut de jag hört sjunga i Idol på TV4". Det är helt otroligt vilka sångare och musiker frikyrkan fostrat genom åren och fortfarande fostrar.

Nu ska jag sätta mig framför TV,n och lyssan på "en sång om glädje" i 30 minuter innan dagens andra sammanträde börjar.

Mot den norska gränsen

Idag är det onsdag. Jag sitter - sedan kl 06.15 - på ett tåg till Charlottenberg.

Det går väl än att kliva upp denna tidiga timme vid enskilt tillfälle men i morse va det trögt.

Va med mina arbetskamrater på Wallmans i går - åt gott och lyssnade på "Golden Hits".

Men - nu laddar jag för att möte norska kristdemokrater en heldag i Charlottenberg.

På tåg genom landet

Jag har idag haft förmånen att tala till Blekinges Kristdemokrater på deras stämma i Sölvesborg.

Framförallt uppskattar jag den rakhet och konkreta dialog med ombuden i allt som rör vårt parti och politiken i stort.

Det som slår mig är att i media framställs det som att partiledaren inte har stöd - nu har jag talat på två stämmor - uppmanat folk att vara tydliga och raka. Det har de varit. riktigt kritisk till hur vi som parti hanterat sjukförsökringsreformen - men inte ett ord om att partiledaren ska avgå, inte ord om den vårdnadsbidragsdiskussion som sägs pågå. Jag vet ju att olika frågor är olika "heta" på olika håll i landet men märkligt ändå att ingen av de kommunpolitiker jag sprungit på undet dessa två lördagar har yttrat ett ord om detta - men inte vart rädda att ta bladet från munnen i andra frågor.

Så olika kan det vara - på olika håll i landet.

Jag lär mig nåt varje dag - och är glad för det !!

Förhoppningen och önskan är också att de jag möter får med sig något av mina kunskaper och min erfarenhet. Är det så, ja, då är utbytet riktigt meningsfullt.

Sölvesborg

Nu är det snart läggdags. Har hamnat i Sölvesborg idag - skall tala på partiets distriktsstämma här i morgon lördag.

På eftermiddagen tar jag tåget hem till Sthlm igen och då ska jag försöak hinna hem för att lyssna på Malcolm Cambers och The Masters Voice på Söder...

Innan dessa ställer jag mina förhppningar till att Modo plockat 3 poäng på Hovet i hockeymatchen mot Djurgården - men oddsen är inte stora att det ska lyckas. Tyvärr måste jag erkänna - men hoppas gör jag.

Höger - vänsterdebatten

Nu är den igång igen. Debatten inom Kristdemokratin om höger/vänster - om Kristdemokrati/värdekonservatism mm.

Så här ser jag det:

De som tycker Kristdemokraterna borde "ta upp manteln" som Moderaterna lämnat på "högerflanken" för att det är tomt där och inte lämna den arenan till SD - ja, de tror jag är helt fel ute.

Ett värdeorienterat parti som Kristdemokraterna kan för det första inte bara byta spår. De fyra pelarna i politiken: Subsidiariteten, Personalismen, Förvaltarskapet och Solidariteten kan man inte byta ut - om man skall vara Kristdemokrater. Dessa fyra grundpelare är just det som är Kristdemokratin.

Om man gör jämförelse med en fotbollsplan eller liknande kan det vara lättare att illustera vad jag menar, Om kampen på planen utspelas på den norra planhalvan är det inga figthers som ställer sig på den södra - "här finns gott om plats - vi börjar lira här i stället". Det vore i och för sig kul att se en sån match :-)

Om vi överför det till politiken så kan vi väl lära oss av t ex just moderaterna. De lämnade "högerträsket" och gav sig in i mitten. Vältränade lirare som tog plats - spelade till sig avgörande lägen och vann matchen. Vi behöver inte göra det de gjorde för några val sedan: - ställde sig på högerflanken där ingen kamp utspelades och hamnade sedan i kris...

Jag tror man ska vara där matchen spelas - på den planhalvan. Då tror jag vi kan vinna nästa match.

Tisdag igen

Nu sitter jag och lyssnar på den nya Socialförsäkringsministern. Jag läser till exempel att:

• 2003 skrev den socialdemokratiska regeringen att man skulle halvera sjukfrånvaron.
• Redan i utredningsuppdraget som Anna Hedborg fick frågade sossarna "varför det inom den svenska sjukförsökringen saknas det en bortre gräns".
• "Skyldigheter att ta till vara eller utveckla sin arbetförmåga, även om det blir nödvändigt at byta yrke elller arbeta på annan ort eller flytta" sa socialdemokraterna.
• LO va om möjligt ännu tydligare. 2007 sa man att det är rätt väg att gå att "införa en tidsgräns i sjukförsäkringen. "14-15 månader va en lämplig tidsgräns" sa LO.
  

Ja, ingen försvarar att människor kommer ikläm. Inte någon. Stora insatser kommer att göras för att minimera att människor hamnar mellan stolarna.

Inte är det enkelt men det är intressant att socialdemokraterna - som utifrån enskilda tidningsartiklar - kritiserade förändringen så oerhört trots att det va de själva som drev fram utredningen och själva hade minst lika tuffa krav som regeringen genonfört...

Och - att det kan blir fel kan jag faktiskt förstå. Försäkringskassan behandlar 19 miljoner ärenden varje år,

Arg ?

Jag slås nästan dagligen över att det finns så många arga människor.

Oftast möter jag dem i trafiken.

 * morsan med 4 barn som gick över ett övergångställe, en bil saktar in, stannar framför övergångsstället då hon ropar; "h-vete, måste du köra så nära"?. (vad kommer henns barn att säga om några år - å dom va 4 st.)

* jag stannnade min bil i måndags, plockade ur trombonen, ställde mig brevid bilen för att kolla om jag kunde gå över. En cyklist kommer; "se dig för för f-n". (hur bra mådde han tro...?)

Jag kan inte inte kliva in i t ex en his och inte säga "hej" om det står någon i hissen. De flesta skiner upp. Häromdagen klev jag in i en hiss. Sa "hej" till killen som stod där. Efter 3 sekunder sa han: "va f-n surrar du med mig för?".... Jag kan le åt det - men samtidigt förstår jag människor som flyttade till Örnsköldsvik (där jag bott hela livet) och kommentaren va ofta: " - ja, vi ville inte att barnen skulle växa upp i Sthlm. De kan flytta dit då de blir äldre...men nu vill vi att de skall växa upp i lugn och trygg miljö".

Mest tycker jag synd om dessa aggresiva, bittra människor som måste uttrycka aggressioner högt och ljudligt till vänliga okända människor. Inte tror jag det handlar om att de beter sig mot andra som de vill att andra ska va mot dom... Hoppas dock att de är lyckliga i andra sammanhang.